..hoppsan kerstin..

Och avnjuter middagen.
Ett stort glas vatten. Smask.

Eller B som i Bellanvin.
Eller bakvin.

Eller O, o som i onsdagsvin.

O så var helgen över.
Visste jag inte bättre skulle jag tro att det här med att tiden går så fort, har att göra med att man blivit gammal.

Men det handlar naturligtvis inte om det, utan att man har det så förbannat kul. Så är det.

Helgen spenderades till fjälls, uppå skojten. Trevlig trevligt. Tror det blev upp mot en 13 -14 mil totales.

Och det mina vänner, det känner jag av idag. Det ömmar och stramar på ställen jag inte visste att det kunde ömma och strama på. Har även fått en ordentlig tillökning av fräknar. Fint de', ett säkert vårtecken.

Nu är det sängläge och bästa kvällsnöjet. Gidnitt.

Så var arbetsveckan är förbi, snabbare än en grisblink.

Nu, dorma av i soffan.

Hej.

Dagens skräckmomemt;
Sätter mig på toalettstolen och hör hur väggfästena knakar till. Ordentligt!


Kunde ha sluta hur illa som helst, men eftersom det gick bra tänker jag fira med lite vin.


Skräckvin, kan man kalla det.
Eller torsdagsvin. Det går bra det med.


Vad gör ni föresten?

... Bokrecension så här på kvällskvisten.

Eller en summering av sidorna 1-207; BOOORing!


Nu ska vi se vad sidorna 208- 561 har att ge. Ajöss med er.

Kollar ni på Mello?
Mello hörni. Gu vad jag stör mig på alla som säger så. Tänk att det alltid ska finnas sånna som ska ge smeknamn på allt och alla. Nu har jag tyvärr blivit en av dem.

Vad tycker ni om Ranelid-looken då?

Nu bär det av till fjälls.
Ska plåta lagg, svenska lagg.

Det blir en fredag i soffan med kantarelltoast och Haloumi. Fint.

Livsnjutarn. De e je de.

Fin' freda'.

Se där ja, välkomstkommittén har tagit ledigt minsann.

Ja ja, jag låter er hållas en stund till, men sen får ni fan ta och snyta er.


Tittar nu på 3an? Kjelles smakresa i Asien? Om inte, gört!

Eller bara envis?

Broddarna är på, here we go.

Idag har jag fått uppleva den långsammaste rask-promenaden som någonsin.

Det kan vara så att vägen hem från jobbet var en av de tuffaste strapatserna i mitt liv.



Nu på vintern finns det två vägar att välja. Över sjön, ja eller över isen rättare sagt, eller den runt hela sjön.


Det där med isvägar har aldrig varit min grej. Jag är ganska skraj för isen, tycker att de är opålitliga och lömska. Men ibland kan det vara bra frestande att ta en genare, om ni förstår vad jag menar.


Idag var jag sugen på en genare.
Ville hem fort.
Men efter lite tvekande och överläggande beslutade jag att ändå att skippa isvägen, den över sjön, och tog istället ISVÄGEN ruuuunt sjön.


Fy i helvete! Vilken pärs. Glasis hela vägen.

Två små myrsteg i taget, frust, svordomar, tappade balansen, knyckte till, has, has, könsord och så två myrsteg till.

På så vis tog jag mig fram, sakta sakta.
När jag äntligen tagit mig fram till bron kom blåsten. Den fångade tag i mig och det var inte långt ifrån att jag gled tillbaka hela vägen till jobbet.
Vid det här laget gav jag upp allt som har med myrsteg att göra.
Jag knep ihop händerna och försökte med all min tankekraft att forma fötterna till gethovar. Tänkte på dom där bergetterna, som trippar runt på sylvassa och isiga klippblock, och helt plötsligt kände jag geten inom mig. Liten men envis och målmedveten - jag skulle hem!


Och hem kom jag.

Nu ligger jag här i sängen, tänker på strapatsen jag varit med om. Tacksam för att jag trots allt har en get i mig och hoppas att även ni har en sådan i er. Med dessa ord säger jag godnatt och slår igen ögat. Geeeetögat.



I'm back.