..hoppsan kerstin..

För två sekunder sedan hängde de snyggt och prydligt runt halsen min. Inte nu längre, som ni ser.. Hela världen vs. Bellan 1-0.

Nu är kvällens ballehäng igång. Kul.

Sitter i soffan och känner in mina nya skor. Känns väldigt bra.  Vad tycker ni? Höstfina va? Ikväll blir det ballehäng med Sara och hennes killar. Och min såklart. Det blir trevligt.  Nu, Harry Potter. Hej.

Tredje dagen med körkort och min första körning i högklackat. Gick som på räls. Ska jag vara ärlig så var det första körningen med körkort överhuvudtaget.  Det har liksom varit fullt upp med firande så det har helt enkelt inte blivit av tidigare. Ikväll var det pappa och morbrors tur att fira mig. Först fick jag ett glas vin och sen en alkoholmätare. Fin kombo. Sen fick jag två flaskor av livets guld, Ranskalainen. Summa summarum, great!

...Kan Bellan köra bil? JAAA! Där har ni det, svart på vitt. Idag tog jag mitt körkort. En ofattbar och obeskrivlig känsla. Men ska jag försöka sammanfatta känslan med ett ord så väljer jag, Fantastiskt!  Har länge velat dela med mig av min resa mot detta körkort men inte riktigt vågat. Har varit rädd för att misslyckas och därför valt att hålla mun. Vet inte om det varit rätt eller fel, men det gör detsamma just nu. Kortet är mitt och nu vill jag dela glädjen med er, fans. Resan har varit lång och inte helt smärtfri. Ofta har det hela känts overkligt, att jag, Isabelle Marlene Olbrant äntligen fått tummen ur?  Ibland har det känts omöjligt . Idag känns det ännu mer overkligt. Jag fick tummen ur och jag klarade det!  Jag är så stolt över mig själv, och framför allt nöjd att jag aldrig gav upp. Idag är jag jag så otroligt tacksam för mina envisa drag. Dessutom är jag glad för att äntligen våga dela med mig av mina känslor, på riktigt liksom.  Vill man så kan man. Punkt.

Är beredd att hålla med föregående talare.  Gud vad dåligt med kommentarer det är här.  O vad beror det på då? Är det för lite inlägg att kommentera? Kanske. Men ärligt talat så skiter jag i vilket. Jag har fullt upp med annat. Typ Wordfeud turneringar. Dessutom har jag hittat en ersättare för mina tisdagskvällar med Måns. Nu mer är det lördagskvällar med Niklas. Tack för musiken. Tack för det SVT.

Känns lite vemodigt och därför klämmer jag i lite extra i refrängerna.  Synfoooooooniiii ljudeeeet staaaaark o fiiiiiin.

Har ni testat. Är ni fast? Jag är hookad som en mört på lill’kroken. Kan inte sluta. Vill inte sluta. Jag vill bara placera X och Z:an på TL.

Intressant. Det är ordet jag vill sammanfatta den här dagen med. Sedan 11 imorse till närmare 19 har vi befunnit oss de jämtländska skogarna. Svampplockning stod på agendan. Inget varken jag eller manvännen ägnat oss så våldsamt mycket åt tidigare, men imorse kändes det ändå som något vi borde testa, så här på sensommaren. Och en sak ska ni ha jävligt klart för er. Ingen kan någonsin påstå att vi aldrig testade. Vi testade var enda jävla skog inom länet. Ja, och till och med utanför. Och svampen då? Hittade vi några? Om vi gjorde! Men där hade vi ett litet problem. Kunskap att kunna skilja på de som är goda att steka o ha på mackan, eller de som är dödligt giftiga. Hela den här svampplockningen övergick ganska snart till att plocka allt annat som vi faktiskt kände till. Resultatet blev 2 blåbä, en knippe lingon och en hel del hallon. Säkert en halvliter. Hallonen var faktiskt räddningen på hela dagen men det hade kunna blivit våran död. När vi tagit oss till skogarna uppe i fjälls och precis siktat in oss på ett stort hallonbuskage hör jag hur något prasslar till och nosar runt. Min instinkt sa att det var en björn. Där satte vi punkt för den här säsongens svampplockning, la benen på rygg, kastade in oss i bilen och for hem till stan igen. Men som sagt, intressant har det varit, och med dagens hallonskörd har vi i alla fall producerat en egen liten syltburk. G'natt.

Det är lördag och självaste kräftpremiärdagen. Se så bra vi har det.

Ännu är sommaren här. Vi sitter i solen och njuter av ett glas vitt och ett parti Wordfeud. Senaste senaste.

Jag har cyklat i två timmar nu ikväll. Två timmar. Sammanhängande.  Jag har varit på platser jag aldrig varit på tidigare, här i min lilla stad. Över kullar och stenar, grus och även en sväng in i skogen. Ja till och med på en rullstolspromenad. Vet ni vad det är föresten? Googla påt. Börjar bli rätt flitig med ny hojen min. Ja det stämmer. Rosa Skräcken med den opålitliga växelspaken har bytts ut. Nu har jag en sån där värsting, utan en sån där vadheterdetnu, pedalbromms?, fast med oändligt många växlar (som fungerar!) och stötdämpare. Aa, va säger ni nu va? Det är ju inte klokt vad man har gått och blivit fräsig på gamla dar.