Alex Schulman är ett geni
Gissa om jag blev glad när jag för några veckor sedan fick höra att Alex Schulman bloggar igen. Han är nog den enda blogg jag verkligen läser. Där, där har ni det.
Hans finurliga texter får mig att häpna. Vad får ha allt ifrån? Jag vill ba va i hans huvud och lika snabbt som han tänkt taken har jag redan skrivit det, fast på min blogg.
Det är med en gnutta avundsjuka som jag läser hans texter. Jag vill också kunna uttrycka mig så exakt. Inte som nu, där hälften av det jag velat skriva fortfarande far runt i huvudet. Jag gillar inte att jag har svårt att sätta ord på känslor. Alex verkar inte ha det problemet.
Han skriver på ett sett som gör det lika inlevelsefull som om han satt mitt framför mig och uttalade orden själv. Inlevelsefullt. Heter det så?
Jag märker att jag ler och nickar instämmande när han höjer sin Skavlan-kopp. Precis som om det var live. Jag är ruskigt nära att uttala orden högt. Skål påre.
Sen skäms jag lite och scrollar snabbar ner så att han inte kan se hur fånig jag måste se ut.
Igår var jag trött, men tog mig ändå tid att ögna igenom hans blogg.
Jag fastnade lite extra vid ett inlägg där texten från början kändes otippat luddigt. Fick läsa om raderna både en och två gånger innan jag fattade sammanhanget. Det hela handlade om ett utropstecken han skrivit ut, och som han våndades över. Inte så sensationellt till en början. Men sen kom tvisten.
Jag börjar syna texten. Letar febrilt men hittar inget utropstecken. Konstaterar alldeles förhastat att han har ”glömt” att skriva dit något tecken. Fnissar lite åt hans misstag och läser vidare.
”Gud, vilken förvirrande text för er att läsa nu när utropstecknet är borta. Nu sitter ni kanske och fnular på var det var någonstans. Eller det kanske ni inte alls gör. Varför skulle ni göra det?”
Och när kom knäppen. Kanske mer som en käftsmäll.
Det kändes precis som om han såg vad jag hade gjort. Att jag noga granskat texten med pekfingret mot skärmen och gottat mig i hans miss. Right back at you, Isabelle Marlene Olbrant.
Fler käftsmällar och finurliga inlägg finns här:
http://blogg.aftonbladet.se/schulman?page=1&pageSize=10#share1682175_1
