..hoppsan kerstin..

Chokladkalender.
Vet ni hur illa det är att ha en sådan stående vid sängen. Tänk att börja dagen med att bli påmind att man bara får ta en bit. Bara en endaste.

Är man duktig nog att motstå frestelsen på morgonen, kan man stolt mumsa i sig den innan man lägger sig.


Kruxet med kvällstaktiken är ju att man under hela dagen längtat hem till den lilla rackarbiten, och byggt upp såna förväntningar, så när man väl har lirkat upp luckan och skyfflat in den sketna lilla chockladpluppen i lejongapet så har hela njutningen försvunnit. Och den nöjda lucia som tidigare låg i sängen är helt plötsligt utbytt till ett vrålhungrigt monster som bara vill ha mer och mer. Det är nästan så att hon dör om hon inte får mer choklad.




Åh. Kan fortfarande förnimma smaken när jag drar tungan mot gommen.
Måtte jag somna snart. Måtte det bli morgon och tillåtet att öppna nästa lucka.