..hoppsan kerstin..

Ja ha, så hamnade man tillslut på Bellans balkong! Kallt som satan, men det lilla värmeljuset värmer.
Sara, aggresivt blandandes drinkar och Bella galant svepande bland gästerna för att säkerställa att ALLA har det trivsamt och bra! Linnea gled trivsamt in med en kebab i högsta hugg, kanske innehöll den grisbitar från bella, katta och sara, vem vet... det kanske var en hund, Rufus. Ok, min tur att bidra till stämningen, vad skall jag göra... försöker lite trevande med lite resehistorier... nä hä... testar med med några anekdoter från jobbet, ok, ingen succé, vi har hört dem förut... nya idéer krävs... ahhaaa... partytrix måste vara det rätta... låt det bära eller brista!!!

Nu äre jag som är här, inte Bellan.. JAG!

Jag Sara har tagit över Bellans blogg, hon kommer aldrig tillbaka, ALDRIG! Nu ni fansen, nu är ni nu mera mina! Det känns riktigt bra det här, det känns lite lurigt. Nästan lite läskigt, det pirrar lite i magen.

   (Går utmärkt att använda Farin från 1994)

Välkommen hem till mig Kastvinden!

Hallå där alla frasmusar!


Ikväll kör vi live från Billibollensballe. Min alltså.
Jag och Sara har precis avnjutit skapelserna på bilden ovan. Isen är på kylning och strax färdig att krossas ner i drinkarna.

Whoop whoop!

 
I morgon ska jag besöka min tandhygienist. Marie Gunnarsson.

Den kvinnan är nog den bästa tandhygiensten som finns. Hon välkomnar min alltid med ett stort varm leende. Hennes tänder är perfekta. När jag lite nervöst satt mig till rätta i stolen förklarar hon noggrant att, och hur hon kommer att justera den.

-Så Isabelle, nu kan du luta dig tillbaka och slappna.

Hon brukar klappa på min kind när hon ser min oro i ögonen. Hon säger att allt kommer går bra och att det hela är över på ett nafs.

Sist jag var där gav hon mig noggranna instruktioner på vilket sätt jag skyddar mina tänder bäst. Tandtråd några gånger i veckan och minst 2 fluorsköljningar om dagen. Jag måste nog säga att jag varit väldigt duktig med båda delarna.. nästan..

Det är onsdag. Klockan är en bit över 00:00. Alltså torsdag. Jag har legat i sängen en bra stund men kan liksom inte komma till ro. Kan inte somna.

Det funkar inte att läsa, titta på TV, räkna får, städa, eller göra något annat uttråkande. Vad jag än gör förblir jag pigg. Som en mört.


Min ambition var att somna i vettig tid eftersom jag ska jobba imorgon. Men den tiden har passerat och här kommer därför min fråga. Vad gör jag nu?

Dag. Daag Daaagh…

Alla snackar om skatteåterbäring. Vilken jävla återbäring?!

På så sätt, Broder Tuck, du väljer att hoppa över mig den här gången också.  Vågat!

Jodelahohohihi. Hallå mina rävar!

Här med vill jag slå ett slag för Storsjöyran 2010.
Jag är nog inte ensam om att allt för ofta köpt en tredagarsbiljett, för att kunna se alla bra artister (som så bra fördelats på de olika festivaldagarna) men på något vis alltid fastnat i öltälten. Hoande på borden, heeela natten. Ofta blir det ett besök på Marité för en sängfösare. Jag menar, har man lapat öl hela kvällen är det bra (om inte bäst) att bryta av med sprit. Rätt in i blodet och upp i pallet. Två tre shots är precis vad som behövs för att sedan åla sig hem i springorna mellan rännstenen. Känner du igen dig?

Nå ja. Det är inget dumt upplägg. Inte alls.

MEN. Kära vänner. I år skrider jag in i en ny era.

I år ska jag uppleva festivalen, musiken, på allvar. Så fort spelschemat (med tider!) finns publicerat ska jag knåpa ihop ett alldeles eget schema. Helt anpassat för mig och mina behov. Vill jag se Markus Krunegård, gör jag det. Vill jag äta en Wrap, gör jag det. Och behöver jag kissa, ja då gör jag det med.

Jag tänker inte rätta mig efter någon annan, utan i år ska jag se och uppleva de artister jag vill. Man skulle nog kunna säga att yran är till för mig det här året. 2010 Isabelles Storsjöyra. Klingar fint. Lika fint som plinkandet i introt till Thoméegränd.

Vill man så är det helt ok att haka på mig och mitt schema. Men då ska ni ha en sak väldigt klart för er. På mitt skepp är det jag som är kapten. Jag styr kosan efter min pipa.

Jo mina vänner. Nu har fröken Olbrant varit kreativ.

Ni vet de där varma, sköna, vindstilla och regnfria sommarnätterna? Ja just precis, de som inte förekommer här i Jämtland. Exakt.

Det kan ju vara trixit att klä sig sommarsöt men ändå behålla värmen, men jag har faktiskt hittat lösningen.

Här har ni den! Farbror Berntas gamla skiddress. Farligt läcker men ockå praktisk.

Har ni liksom jag vaknat i ren förbannelse över att drömmen du nyss kastades ut ur just bara var en dröm, och inte verklighet? Det händer mig titt som tätt att jag vaknar precis när det mest fantastiska är på väg att hända. Det kan vara att jag skrapat fram storvinsten och precis när jag ska greppa den stora kappsäcken, full proppad med pengar(med de största valörerna), så dras jag ut från drömmen och slår argsint upp mina ögon. Snopen. Det känns lite som om jag blivit knäppt på näsan av mig själv. Överlistad, ja ni förstår säkert min känsla.

Ofta känner jag att jag är på väg att vakna och försöker därför snabbspola drömmen, sträcka ut armarna för att få tag i det härliga. Men det slutar alltid i samma besvikelse. Även hur mycket jag än försöker och vill att drömmen ska fortsätta är uppvaknandet oundvikligt. Varför inträffar det precis när det fantastiska är på väg hända?

Det skulle vara kul att få leva ut mitt liv som miljonär, även om det så bara är i drömmarnas land. Det kan liksom vara bra att öva, innan det smäller till här i verkligheten.

Nu handlar dessa drömmar oftast om pengar. Men jag har haft liknande drömmar sedan barnsben. Fast få var luftslotten godis. Just när mina fingertoppar skulle till att nudda den enorma godispåsen väckte mamma mig. Ni må tro vilket helvete hon fick dessa morgnar.

I morse tog längtan efter något jag inte har till en helt annan nivå. Jag drömde att jag färgade håret brunt. Och jag blev så jävla snygg!

Men så inträffar det ondvikliga. Jag vaknar upp. Lika blonderad som kvällen innan.    

Konserten. S Å  J Ä V L A  B R A!

Idag åker den av. Mustaschkampen 2010 lider mot sitt slut, men inte kampen mot sjukdomen. Du och jag kan när som helst skänka en gåva för att stödja arbetet mot alla cancerformer, året om. Visst är det toppen!

Gå in på http://www.cancerfonden.se och välj det sätt som passar dig bäst!

Sorterar och viker tvätten nu. Matchade ihop strumporna och fick fullträff. Underbart!

Är det så här det känns att vara lycklig?