..hoppsan kerstin..

Första fredagen som tjugosexåring. Sitter i lyan och lyssnar på David Bowie’s Rebel Rebel. Nynnar med och tycker att låten är så rätt. I takt med musiken hyttar jag med näven. När refrängen kommer klämmer jag i lite extra. Det låter väldigt bra och jag känner mig giftig.

Helgen är här!

Är det någon där?!

Ja men titta titta. Nu blev ni allt storögda va?

Fröken Olbrant har äntligen startat upp maskinen och loggat in. Det kunde ni inte tro va?




Jag vet att många av er varit på vippen att ge upp besöken hit. Att ni under flera veckors tid tittat in här men lämnat sidan lika snopna. Inget nytt. Inget spännande att ta del av. Inga äventyr. Men likt förbannat har ni fortsatt att titta in här, i hopp om att få läsa det senaste och ta del av min flärd.

Och det ni, det ska jag säga er. Att hela den här grejen med att inte uppdatera, har varit en plan från min sida f r o m  t h e  b e g i n n i n g. En plan jag legat och ruvat på, i (i princip) all evighet.  Ungefär som ett experiment. För så här ligger det till mina kära. Precis innan ni ger upp viftar jag med lillfingret mitt, och genast är ni där som hungriga pirayor.  Det tar aldrig fel. Ni vill sluka i er mina smaskiga berättelser och gotta er i mina bilder. Jag vet hur sånna som ni fungerar. Jag har lekt med er som ni vore marionettdockor.  Jag har kastat tärningen och ni har gått tillbaka till ruta ett. Ni har varit Fia och jag har varit knuffen. Jag vet precis vilka typer ni är. Era blodtörstiga vildvittror!

..Em.. ja, alltså nu var det tag sedan jag skrev något här. Och det där kanske inte var det bästa sättet att börja upp årets första inlägg på. Ni får ha överseende om jag är lite ringrostig. Vem vet, det kanske blir ett till inlägg fram över?  

Huja, känner mig lite som Tengel den Onde..

Ja, se där vilken kul hälsningsfras.

Nu kanske ni tror att jag har varit så där extra finurlig och hittat på något alldeles nytt, något helt eget. Så är inte fallet. Nej låt mig berätta hur det hela gick till.

För bara någon minut sedan klickade jag upp webbläsaren och knappade mig in på google.se Och utan att jag vet ordet, har jag skrivit in ordet Hälsningsfraser och tryckt på sök. En halvsekund och rubriken Festliga hälsningsfraser dyker upp

Jag kan inte hålla mig, så jag klickar på länken och får fram följande fråga & svar:

Fråga: Jag söker roliga hälsningsfraser, gärna ordvitsar!
Jag bidrar med "Hej, vad händer och fötter?"

 
Svar: -Jag brukar säga "hejsan svejsan" när jag vill skoja till det lite extra. Det är mycket uppskattat av de jag talar med.


Svar: -Jo, den har man kört några gånger, några andra som brukar uppnå resultat är "Morsning korsning" och "Tack och hej leverpastej".


Svar: Man kan testa en del varianter på känd rytm och studera om motparten alls lägger märke till att man varierar svarshälsningen.

-- Hej, hur är läget?
-- Jotack, det är huvet upp och fötterna ner.

-- Hej, hur är läget?
-- Jotack, jag får vara uppe medan dom bäddar.

-- Hej, hur är läget?
-- Jotack, det är fötterna ner och ett i minne.

Men det är väl ingen som adderar »för hand« numera, så referensen till att minnessiffran flyttas upp kanske missar målet.


-- Hej, hur var det i Södertälje?
-- Samma där som här, en och åtti litern.

Fritt efter Albert Engströms figur Kolingen.

Svar: Tjenixen brukar jag använda när jag vill vara klämkäck

Svar: "morsning-korsning" piggar alltid upp festen

Svar: Tjena bena
Howdy partner (gärna med indisk brytning)
What can I do you for
Hejcon Bejcon

 
Och där kom det. Hejcon Bejcon. Genialt. En helt fantastisk hälsningsfras!

Visst har jag berättat att jag vaccinerat mig?!

Vad gör ni?

Jag har vaccinerat mig.
Men fick ett kvitto på att jag mottagit influensan. Det känns så där..

Hon använder sig av min köksteknik

.. vad det var länge sedan det hände något här. Überlänge, som Jana skulle ha sagt. Eller har sagt, rättare sagt. Sagt sagt, sägat, förlegat.

Men en sak ska ni ha klart för er. Fröken Olbrant har inte legat på latsidan. Hon har renoverat så knogarna vitnade. Så valkarna i små händerna blödde. Sent in på småtimmarna har hon fejat och stökat på som en annan toka.

Men nu när allt (i princip) är klart så kan jag med handen på hjärtat säga att det varit värt allt slit. För nu är här så fint, så fint.

Och får man dessutom rolla med en sån här skojig roller så...

Heppåre Gretchen!

Bilteama, i love it!

Där, där satte jag punkt på inköpslistan.
Lång blev den. Lika lång som ena bokhyllan som finns med på den. Ska bli intressant att se hur Linnea, meine co driver, får in allt på släpet. Och hur hon sedan ska bära in allt i ny lyan min.  Apropå lyan, det har varit dåligt med namnförslag på senaste. Nej, det är varit MYCKET dåligt. Men jag inte arg, inte det minsta.

Istället för att vara bitter har jag valt ut några av förslagen, se här:

Casa ala Salomon
Reidar Dahlen
Casa ala Zouällen
Mjuka Malte
Paradiset
Reev grytet
Araksdalen

Nu är tanken att ni ska rösta fram något av följande namnförslag. Bästa motiveringen vinner. Priset är känt sedan tidigare. Men vad ni inte visste är att jag kommer att göra en skylt där namnet är ingraverat. I tjugofyrakaratsguld! (Den ska sitta på dörren, liksom..)

Fundera, motivera & leverera, så sticker jag till Ikea så länge. Vi hörs!

 Vad säger ni, ska man ta sig en rackabajsare?!

..Fredag o allt!

Ja, älskade fans. Här har det stått still alldeles för länge. Men plötsligt händer det. Pluggen lossnar och vipps så har utseendet förändrats och inläggen rasar in i samma takt som snöflingorna utanför mitt fönster. Att verksamheten här har varit i-lika-med-noll innebär det inte att äventyren har upphört.

Tvärtom.  Det har varit så många äventyr att jag inte minns alla. Oosch, så många de har varit.

Snick snak! Att jag inte minns dem är bara humbojumbo som jag drar till med för att slippa skriva ett milslångt inlägg. Därför blir det inte mer än så här. God natt!

Vad gör du nu för tiden? Varför hör du aldrig av dig? Det var alldeles för länge sen vi sågs..



Det har gått en tid sedan vi sågs. Jag måste säga att det känns lite märkligt utan dig. Jag känner inte ensamhet, men ofta en tomhet.

Ibland får jag känslan av att inte vara fullständig. Ofta känns det som om en viktig del av mig har reducerats. Inte försvunnit helt och hållet, men sjunkit in i en form av dvala.

När den känslan kommer krypandes tänker jag på dig och minns hur vi en gång i tiden var oskiljaktiga.

Det var du och jag mot världen. Det kunde hända att världen var emot oss, men vad gjorde det när vi hade varandra?

Jag minns ljusa sommarnätter när vi satt i grannens hammock, läppjade vin och förtärde originalmål. Vi var gudinnor av natten och hade hela världen under våra fötter. Åtminstone den nyasfalterade infarten vid Matpiraten.  

Jag minns en natt i januari. Stjärnorna lyste och kylan fick våra näsor att göra detsamma. Precis som alltid var vi oslagbara och odödliga. Ingen kunde nå oss där vi var. Ingen kunde hoppa lika högt som vi . Ingen annan kunde åstadkomma benbrott med samma finess.

När jag tänker på alla fina minnen tillsammans med dig fylls min kropp med värme. Jag vet att känslan av att inte vara fullständig kommer att försvinner den dag du och jag återförenas.  Jag längtar till dess.

Då är det du och jag korven, du och jag!

Är det inte en lite drink där borta i horisonten?

Nu är det slut på veckan, nu är det dags för fredagsmys (hemmafylla!)

Hallå, hej och hjälp!

Nu har jag och mina prylar landat i det nya hemmet, det mest fantastiska hemmet. Vi trivs som ripan på fjället och njuter av varje sekund i lyan. Lyckan att få ha ett alldeles eget hem är så stor. Vet redan nu att jag kommer att trivas att bo här, ända tills den dag jag tar in på hemmet i Florida med lila permanentat hår.

Den här lyckan får mig att vilja gör något utöver det vanliga. Även om nakenhjulningar är en bra hyllning vill jag lägenheten något mer.
Något som jag ännu inte kan sätta fingret på.

MEN, tills att jag kommit på något riktigt bra tänkte jag utfärda en namntävling.


Jag vill ge mitt nya hem ett värdigt namn och ni ska hjälpa mig!

Bästa namngivaren är naturligtvis välkommen på inflyttningsfesten.
Du håller ett tal till mig och lägenheten, som är så gripande att inget öga är torrt, och tar sedan emot ett pris som kommer göra alla andra svart i ögonen av avundsjuka.
Sen går vi ut och discodansar, du och jag!

Ni andra som bidragit med namn är också välkomna, men tro för gudsskull inte att jag kommer att dansa med er.

Er Idol är tryckt hemkommen i Östersund igen. Ni kan nu andas ut och luta er tillbaka.

Sitter nu och blickar ut över mina ägodelar. Det ser riktigt bra ut. Vi har packat ner oss i kartonger och är redo att lastats ombord på släpet som ska ta oss till another dimension. Eller ja, några kvarter bort i alla fall. Till Prästgatan 4 rättare sagt.

Färden dit börjar imorgon. Kapten  Herr Olbrant har förutspått bra väder så sitter vi riktigt stilla, behåller lugnet och fokuserar kommer allt gå som en dans. Jag känner mig spänd, förväntansfull och är laddad till tänderna. Det här kommer bli en sju helvetes rolig resa!

Förberedelserna har varit många och tiden fram till avfärd har känts som oändlig många gånger.  

Kan inte riktigt förstå att dagen jag väntat på sedan april snart är här. Bara några få timmar kvar. Det är mäktig känsla jag har. Som att jag verkligen ÄR oövervinnelig, precis som ni brukar påpeka.

 
Nej, det här går inte. John Blund, nu får du fan i mig pallra dig hit så att jag kan somna. Det är en viktig dag imorgon och jag behöver min vila. O skulle du ens tänka tanken att snåla på stoftet kan du för evigt hålla käften och snyta dig i pungen!

Jaha..
Man hinner inte titta bort en enda sekund innan mamma loggar in och tar sig friheten. Men visst är hon fin på bilden?!