..hoppsan kerstin..

Det är torsdag och vad passar då bättre än en torsdagsbild?

INGET!

Så här är den

Beskrivning. Året är 2009. Det är sommar och för första gången på länge känner man värmen i luften. Solen skiner och det är lördag. Storsjöyran, matter of fact. Jag och Sara laddar inför kvällen på en okänd förfest. Så här i efterhand har vi fått veta att det varit tillställning i Svenstaviksanda. (Linnea var ju faktiskt där från början så det kan mycket väl stämma).

Ca två minuter senare har vi spänt fast sandalerna och tagit oss in på området. Där smuttas det på öl i plastflaska, i i stortsätt alla tält som kommer i vår färdriktning. Vi traskar vidare in i yran, till Thåström. Och nu upptäcker vi att vi har en liten liten människa vid namnet Helena i hälarna. Hon är jättesöt och har en stor rosett på huvudet. Det är när Thåström börjar spela som oron sveper in. Hur ska lilla lilla söta Helena komma levande ur detta?! Jag och Sara byter några snabba blickar. Jag ser att vi tänker samma sak; Mission Rädda Helena!



Precis när vi ska till att påbörja räddningsuppdraget inser vi att Helena, den lilla vesslan, har försvunnit. Poff sa det bara, så var hon borta. Det kan inte ha gått mer än en halv sekund. Man ska inte underskatta små personer, många av dem har förmågan att förflytta sig med ljusets hastighet. Läskigt det där.