Loggbok del 1
”Har nu krupit ner under täcket och sitter med datorn i knät. Eller ja, här har jag legat sedan 16:50 och här förblir jag hela kvällen. Pappershögarna runt omkring mig växer så det står härliga till och en sak ska ni ha klart för er, det stramar nå så förbannat under näsan! Det är alldeles fnöskigt där. Inte alls lika mysigt och lent som under hakorna.
Det är precis som att jag är på gränsen. Ja alltså på gränsen att vara frisk och förkyld. Jag känner mig rätt ok, men skulle jag kravla fram till spegeln skulle jag med största sannolikhet mötas av en fasansfull syn. Sju svåra år. Med smink ut smetat på kinderna. Ni förstår, för att spä på det hela och tycka mer synd om mig själv, lyssnar jag på gamla kärleksdänger. Gråter en skvätt och snorar ännu mer. Det är så sorgligt. Framför allt det sistnämna. . .”
