..hoppsan kerstin..

Idag har det hänt. Jag har varit inne på Facebook!
Och håll i er nu. Jag har accepterat nya vänner, kollat mailen, kommenterat andras kommentarer. Alltså jag har skrivit in min kommentar efter någon annans!  Jävlar i min låda, tänker du säkert nu. Gör det, ta en funderare du. Fundera på vad som flugit i mig. Har jag äntligen listat ut hur man gör?! Du kan ju fundera och kommentera sen.

Men egentligen. Det här med kommentarer på Facebook. Jag fattar liksom inte tjusningen. Man loggar in, kikar runt lite. Sen funderar man ut något händelserikt som man kan skriva ner. Och så tänker man lite mer och till slut väljer man att skriva. ”Har precis ätit middag. Är mätt”

Jaha, men se där ja. Det var ju jävlar i mig helt bananas. Tänk att det har ätits idag med. Jahaja, det var ju en väldig lycka att jag fick ta del av den informationen. Sensation!

Aja, det verkar i princip bara vara jag som inte fattat galoppen med det hela. Ni får gärna berätta för mig.

 



Men hörni. Till något helt annat. Något som är sensationens sensation.
Tänk att det bara är 3 dagar kvar tills det fantastiska inträffar.
Som jag har (och fortfarande gör) längtat. Jag är alldeles nipprig! Jag planerar maträtter och drycker dygnet runt nu. Försöker hitta ett bra zapp-schema mellan SVT och 4:an. Inget får missas. På lördag är det jag som sitter bänkad i soffan heeela dagen. Jag ska duka upp till en buffé utan dess like, så att jag kan sitta där från ottan till missinassen utan att behöva resa mig en endaste gång!  I två veckors tid har jag slukat allt som har att göra med det Kungliga Bröllopet. Jag har spanat in porslin, vykort, chokladpraliner, paraplyn, ja allt! Och på fredag ska jag ge mig ut på stan och slå slag i saken. Jag ska ha allt. Det bästa av allt hittade jag idag. En Kunglig Bröllopstårta. Underbart!  Oh, nu längtar jag verkligen tills på lördag.

Och så helgen då! Men alltså. Det här med att låta andra skriva här. På MIN blogg. Hur tänkte jag då?Jag kan väl medge att jag tyckte idén var fantastisk just då. Men så här i efterhand, inte lika fantastiskt. Jag kan inte hjälpa det, men jag känner mig liksom lite utnyttjad. Eller utnyttjad och utnyttjad, men i alla fall lite naken. Rädd. Exposed. 

Nej fortsättningsvis så är det jag som skriver här. Det blir mycket bättre.